Mörkret började lägga sig och i gatlyktornas sken virvlade snöflingorna. Sofie lämnade sin plats vid fönstret och gick in i badrummet. Framför spegeln lade hon en hänförande make up. Hårlockarna ramlade romantiskt ned över hennes axlar. En falsk naturlighet, ty varje locks position var strängt planerad. En puff L’eau Cheap and Chic på bröstet och ett par duttar av den samma bakom öronen. I reklamen för parfymen stod det att doften blandar friskhet med sensuell mystik, vilket lät alldeles utmärkt för Sofie. Hon var fokuserad. I kväll skulle hon vinna Greger Hasselhedes hjärta på allvar, och hennes framtid skulle vara tryggad. Hon skulle få status och respekt, hon skulle vara beundrad och avundsvärd. Den laxrosa klänningen satt som gjuten och Sofie gav sig själv en slängkyss in i spegeln.

Kennet Edman slängde en stressad blick på klockan där han sprang mellan tvättmaskinen och sovrummet. ”Herregud! Vi måste ju åka om en timme!” ropade han till Maria som fortfarande stod i duschen. Hans dotter Emelie skulle för första gången fira nyårsafton utan sina föräldrar, vilket bidrog till Kennets nervositet. Hon skulle ha nyårsfest här hemma för några kompisar som han inte riktigt hade koll på. Emelie hade fått hårda förhållningsorder på vad de fick och inte fick göra, och hon hade på sitt svävande tonårssätt lovat att festen inte skulle spåra ur. Nu var Emelie i full färd med att placera ut chipsskålar i hela huset medan Britney Spears sjöng så högt hon kunde. ”Dra ner ljudet Emelie!” skrek Kennet desperat och fortsatte leta efter ett par strumpor utan hål i.

Anna öppnade än en gång det stora kylskåpet för att kontrollera att allt som skulle finnas där fanns. Hon prickade av sin vältummade kom ihåg-lista: "snittarna, de chokladdoppade jordgubbarna, äpplekakan…" Lammsteken stod i ugnen och på spisen puttrade soppan. Dukningen i salen var färdig, och Anna var riktigt stolt över blomsterarrangemangen hon åstadkommit.

Vid första anblicken tycktes kvällen perfekt för en sprakande nyårsfest: snön som föll, luften ute som var lagom kall och huset som var pyntat och varmt. Men för Anna bedrog skenet. Detta var kvällen då hennes älskade skulle ge en vacker ring till en annan. En förlovningsring, det var Anna säker på. Sofie hade ringt till Hasselhede många gånger på sista tiden och velat prata med Greger. Anna hade svarat avmätt, och motvilligt hämtat Greger. Det hade känts som om Anna hjälpte till att gräva sin egen grav. Och trots att Greger säkerligen bara skulle ha ögon för Sofie denna kväll, lämnade Anna köket för att göra sig lite fin till den stora nyårsfesten hon inte själv skulle få delta i.

Snart var det dags. Om knappt en halvtimma skulle gästerna anlända. Gregers aggressiva nervositet hade ersatts av ett godmodigt lugn, delvis orsakat av den äggtoddy han just druckit. Smokingen satt där den skulle och mustaschen var nyvaxad. Anna hade köpt ett rakvatten åt honom till julklapp, som han nu klappade in ordentligt i kinderna. Ringen till Sofie låg i sin ask i hans innerficka. Han kunde känna hur den brändes lite. Greger lämnade sitt rum och gick för att få bekräftat att allt var under kontroll inför kvällen. Han sken upp när han gick genom huset och såg hur Anna förtrollat det. Tända stearinljus fanns i varje rum, blommor och pynt var utsökt utplacerat, matsalsbordet var dukat som till vilken Nobelfest som helst och det doftade av hyacinter, mat och de tända ljusen. Greger gick ut till Anna i köket. Det var något särskilt med henne i kväll, tyckte han. Hon hade visst gjort något med håret? Eller var det ögonen? ”Ett jäkla bra jobb du gjort med huset Anna!” utbrast han och dunkade henne lite för hårt i ryggen. Han gick bort till fönstret och såg drömmande ut på den marschallkantade gången upp mot huset. ”Nu kan dom komma” sa han tyst för sig själv.