
Efter jobbet
dagen därpå gick Irma iväg till en resebyrå vars skyltfönster hon
ofta drömt sig bort i. Innan hon gick in såg hon sig försiktigt
omkring, som om hon gjorde något brottsligt. Hon visste inte varför, men
på något sätt kändes det hon tänkte göra mycket förbjudet.
För alldeles för
många år sedan hade hon och hennes tre festarkompisar varit på Cos
ihop. Året efter åkte de till Kreta och Irma hade blivit kär i en
schweizare som hette Marcel. Det var de enda gångerna hon varit
utomlands. Om man inte räknade tältsemestrarna i Danmark när hon var
liten.
Irma öppnade sakta
dörren till resebyrån och steg in på den mjuka heltäckningsmattan. Det
var tyst där inne, och luften var fylld av något främmande och
skrämmande. På väggarna hängde planscher med bilder från hela
världen - safari, flygplan, skepp, skyskrapor, djungler.
Irma blev nästan
yr. Hon tänkte just sjunka ned i en röd fåtölj när en vänlig stämma
fångade upp henne. "Kan jag hjälpa till med något?" Bakom den
blanka disken rakt framför Irma satt en tjej i hennes egen ålder. Hon
hade ljust, tunt hår i en mjuk pagefrisyr och en blå uniform. Hon såg
ut som en flygvärdinna.
Irma gick fram till
henne och satte sig matt på besöksstolen. Hon tittade in i de ljusblå
ögonen och sa med knappt hörbar stämma: "jag ska åka till
Australien."