
Den
sextio mil långa bilresan till Mackay innehöll en övernattning på ett
motell strax utanför Townsville. Fredrik berättade målande om
Australien och sitt liv här. Det märktes att han var stolt över det.
Så kom de fram
till Mackay, trötta och slitna, nästa kväll. En varm kväll då
syrsorna spelade. I ett bostadsområde i utkanten av Mackay bodde Fredrik
och hans familj. Irma kände sig inte särskilt redo att möta dem - hon
var klibbig och varm efter resan, håret hängde i testar och näsan var
säkert väldigt blank.
Fredrik där emot
blev eld och lågor när de parkerat utanför det stora vita huset.
"Äntligen ska ni få träffa varandra, du, Clara och barnen!"
Han tog henne under armen och tillsammans gick de fram till ytterdörren.
Med ens öppnade någon dörren från andra sidan. "Pappa!" Två
mörkhåriga pojkar var på väg att slänga sig i Fredriks famn när de
fick syn på Irma och istället blev blyga.
I dörröppningen
steg sedan hon som måste vara Clara fram. "Kom in, kom in!" sa
hon på svenska och gav sedan sina söner en sträng blick och förde dem
åt sidan. "Boys!" sa hon menande åt dem. Hon tog Irmas hand
och ledde in henne i det stora köket.
Irma fick lemonade
där hon satt i kökssoffan. Thomas och Gordon tittade nyfiket på henne.
Det luktade mat från den upplysta ugnen. Clara pratade med både svenska
och engelska ord, och Irma förvånades över hur väl emottagen hon blev.
De fick henne faktiskt att känna sig som en familjemedlem.
Clara. Lång och
mörk med mycket bruna ögon. Intensiv, spontan och mammig - även mot
Irma. Den kvällen åt de kycklingpaj och pratade så mycket som man orkar
prata när man nyss rest över halva jordklotet.
Senare låg Irma
vaken i sin gästsäng. Hon undrade hur allt skulle se ut när det var
dag. Dagen efter skulle hon och Fredrik åka in till Mackay och göra ett
besök på Fredriks restaurang. Hon somnade djupt och sov drömlöst.