En julsaga
Följetong i 24 delar
Del fjorton
Efter en stund kom Menth tillbaka till Allium, med en kopp i varje hand. Han räckte över den ena till henne. "Hemligt recept" sa han hemlighetsfullt. "Ska du förgifta mig?" sa Allium medan ångan från drycken nådde hennes näsa. Det luktade kanel och kardemumma, kryddnejlika och kanske lite kryddpeppar. När det svalnat en aning kunde hon smaka. Menth hade lyckats med att koncentrera julens alla dofter och smaker i en tekopp. Hon berömde honom grundligt, och han såg ganska stolt ut.
Allium ville inget hellre än att bjuda sina väntade gäster på detta perfekta te, och hon bad Menth om att få receptet. Detta gjordes med dom ledsnaste hundögon Allium kunde frambringa. Det fungerade - Menth skrattade och sa: "Jag lovar att du ska få receptet i tid." Med detta svar lät sig Allium nöjas. Hon var bara så glad för varje minut som han stannade.
"Jag måste gå ut en stund" sa Menth när dom druckit klart. "Snart tillbaka." Varför så finkänslig, tänkte Allium. Det är väl bara att säga att man ska på dass. Han gick och hon satt ensam kvar och tänkte förundrad på hur annorlunda den här julaftonen blivit, mot vad hon hade tänkt sig. I fantasin hade hon vetat exakt hur det skulle varit. Än en gång fick Allium bekräftat att fantasi var just inget annat än fantasi.
Plötsligt kände hon sig iakttagen. En vag känsla av att inte vara ensam i rummet infann sig hos henne. Hon satt med ryggen mot sovrummet, och hon måste vända sig om. Något fick henne att resa sig upp och gå mot sovrummet. Något var förändrat där inne. Hennes blick gled mot fönstret och för en hundradels sekund såg hon något i rummet vid fönstret. En suddig figur, en kvinna. Allium hann inte uppfatta mer. Känslan av att inte vara ensam fanns fortfarande kvar, men den blixtsnabba synen var borta.
...fortsättning i morgon, bakom lucka femton...