En julsaga
Följetong i 24 delar
Del sjutton
Medan dom tittade på korten försökte Allium förtränga det hon sett och hört. Det kändes mer och mer overkligt - till slut framstod det hela bara som en bisarr dröm. Menth tittade intresserat i Alliums fotoalbum med kort från fester och tågluffar, släktträffar och tjejmiddagar. Han studerade varje sida i albumen med stor fascination - pekade och frågade. Han hade något naivt över sig i den här situationen - Allium kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var. Han till och med kände på fotona. "Tänk om alla man visade kort för var lika tacksamma som du!" sa Allium. Menth såg ut att inte riktigt förstå vad hon menade.
Klockan hade hunnit bli närmare halv åtta. Det var tre och en halv timma sedan dom skulle ha kommit. På dessa timmar hade mycket hänt. En sån här intressant julafton hade Allium aldrig upplevt förr, och hon skulle inte vilja ha det annorlunda. På sätt och vis hade det varit bra att hennes besökare blivit försenade. Hade dom kommit i tid så hade Menth säkert bara stannat i några minuter och hon hade aldrig fått chansen att lära känna honom. Med värme tittade hon på honom där han satt, uppslukad av hennes gamla foton.
Menth tittade upp på klockan som satt på väggen. "Snart halv åtta" tänkte han. Sedan tittade han ut genom fönstret som vätte mot grusvägen utanför. "Dom kommer snart, mycket snart" tänkte han vidare. Sekunder senare hörde han ljudet av bilar en bit bort. Han måste gå nu, snabbt. Han reste sig hastigt upp.
Nu hörde även Allium motorljudet. Hon sken upp. "Nu måste det vara dom! Äntligen!" Menth såg spänd ut. "Dom måste få träffa dig, Menth! Du får inte gå nu! Kom, vi går ut och möter dom!" Nu syntes strålkastarna lysa upp skogen. Dom tog på sig ytterkläder och Menth som blev klar lite före Allium meddelade att han gick ut i förväg. Allium var så glad att hon inte kunde komma i dom bökiga stövlarna fort nog. Hon skulle få visa upp Menth! Och hon skulle få träffa sin familj! När hon var klar gick hon ut i kylan, som plötsligt inte kändes lika vass som förut.
...fortsättning i morgon bakom lucka arton...