En julsaga
Följetong i 24 delar
Del tjugofyra
Allium gick fram till granen där alla julklappar nu låg redo att delas ut. Det hade blivit ett ansenligt berg. Ett efter ett delades paketen ut och alla blev fem år igen. När allt kommit till rätt ägare och Allium skulle sätta sig ner och öppna sina ropade Cris: "Du har glömt ett!" Mycket riktigt låg ett litet paket gömt långt under granen. Ett litet oglamoröst paket inslaget i brunt omslagspapper med ett vanligt snöre runt. Någon hade skrivit med svart penna direkt på pappret: "Till Allium."
Detta paket öppnade Allium först av alla. I det låg ett ihoprullat papper, och när hon rullade ut det blev hon både kall och varm. "Menths juldryck - hemligt recept" läste hon tyst. Hon kom ihåg hans svårtydda svar när hon frågat honom om receptet: "jag lovar att du ska få receptet i tid." Nu hade hon fått det i tid - hon skulle kunna laga teet till sina gäster. Plötsligt kände sig Allium inte längre bedrövad och ledsen över Menths försvinnande, över att allt var som det var. Tvärtom skattade hon sig lycklig som fått äran att träffa honom. På något sätt kände hon också Menths närvaro även om han gett sig av. Kanske stod han just nu och tittade på henne och log.
Julaftonen blev en succé precis som Allium tänkt sig. Hennes gäster trivdes och tyckte att det var den bästa julafton de varit med om. Den annorlunda juldrycken som Allium senare serverade blev mycket uppskattad. Hennes mamma bad om att få receptet, men hennes dotter hävdade bestämt att det var hemligt.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Man skulle kunna tro att Allium bodde kvar i torpet många år framöver för att få träffa Menth igen. Så är dock inte fallet. Allium träffade en gullig kille och flyttade in till stan redan till våren. Hon sålde torpet till ett medelålders par som hon tyckte verkade trevliga. Ibland stötte hon på dom på stan. Dom hälsade endast, men blickarna dom utbytte avslöjade att dom hade en hemlighet tillsammans.
GOD JUL!