Bara en städare?

En deltagande observation av hur man som städare blir bemött av städningsmottagaren.
D-uppsats i sociologi skriven 1995 av Josefina Palmgren*, Linköpings universitet.
Kontakta mig på: josefina@mertidkb.nu

Sid 1: Sammanfattning, inledning, syfte
Sid 2: Litteraturgenomgång
Sid 3: Precisering av undersökningsproblemet
Sid 4: Dataredovisning del 1 (Observationerna)
Sid 5: Dataredovisning del 2 (Observationerna)
Sid 6: Resultatdiskussion del 1
Sid 7: Resultatdiskussion del 2
Sid 8: Slutdiskussion
Sid 9: Referenser

Sammanfattning

 Inledning

Städyrket är, näst efter arbetet som sjukvårdsbiträde/undersköterska, och försäljerska i detaljhandeln, det vanligaste arbetet för kvinnor i Sverige. Av 127 000 städare är fler än 110 000 kvinnor. (Arbetsmiljö nr 6/91 hänvisad till i Utan städare stannar Sverige 1992 sid 8). Utmärkande för yrket är hög andel invandrare, låg utbildningsnivå, stor andel deltidsarbetande och bland privatanställda stor personalomsättning. Vidare kännetecken är hög sjukfrånvaro, låg lön och att arbetsskador ofta förekommer.

Städning är ett vanligt, men föga undersökt yrke. Det är ett lågstatusyrke som sällan har uppmärksammats vare sig i museernas dokumentationsverksamheter, i forskningen eller i massmedia. De yrken som har fått mest uppmärksamhet på detta vis är yrken med högre status. Städaren är således en förbisedd del av det svenska välfärdssamhället. (Utan städare stannar Sverige 1992 sid 7-8).

 

Juni 1994 till maj 1995 arbetade jag som städare. Jag var anställd i en privat städfirma som sålde sina städtjänster till andra företag. Det handlade om städning av kontorslokaler, fabriker, affärer, daghem, trapphus etc. På varje ställe ingick städning av kontorsrum, kök, matsalar, toaletter, omklädningsrum, duschar, verkstadsutrymmen, korridorer etc. Eftersom jag ville få ihop timmar till en heltidstjänst fick jag ett flertal olika ställen att städa. Jag gick även in som vikarie för andra städare som var sjuka eller som ville ha ledigt.

Arbetet började som ett sommarjobb juni till augusti, och sommarjobbet blev till fortsatt anställning. Jag fick mina egna fasta ställen att städa regelbundet, men fortsatte också att hoppa in som vikarie då tillfälle bjöds, vilket var ofta. Vissa veckor blev det bara några få timmar att skriva upp på tidsrapporten, medan jag kunde jobba mer än heltid andra veckor. Dags- och kvällsstädning om vartannat. Under dessa månader städade jag, många eller några gånger, på sammanlagt 22 olika ställen.

När jag började städa var det inte för att jag skulle göra någon dold observation av hur man blir bemött som städare, utan för att jag behövde pengar. Redan efter ett par dagar upptäckte jag dock att personalen på de ställen jag städade, behandlade mig på ett sätt som jag inte kände igen från andra yrkesroller jag haft. Jag uppmärksammade människors sätt att hälsa på mig (eller att inte hälsa), människors sätt att tala till mig som städare, deras kroppsspråk och kommentarer då jag kom in på deras kontor för att städa etc. Jag upptäckte att få var helt oberörda av mig i min roll som städare, och att många på något sätt verkade besvärade.

Dessa upptäckter ledde till en mer medveten och strukturerad observation av människors beteenden gentemot mig som städare. Detta med tanke på D-uppsatsen i sociologi. Jag förde dagbok över mina observationer varje dag, vilket inte var särskilt betungande, då jag sedan många år skrivit dagbok regelbundet. Med tiden uppmärksammade jag inte bara andras attityder och beteenden mot mig som städare, utan också de rent praktiska förhållandena i städyrket: tillgång till eget rum/kontor, städskrubbens storlek och skick, städvagnens utrustning, det tunga och otympliga arbetet med att släpa sopsäckar till containrar etc. De praktiska förhållandena anser jag påverkar hur man ser på städare som yrkesgrupp, och jag tar därför upp detta till viss del i uppsatsen.

Ett annat yrke må ha utsetts till "världens äldsta", men jag vill ändå påstå att även städarens yrke är ett av de äldsta som finns och som alltid kommer att finnas, så länge som det finns människor. Ändå är detta yrke väldigt ouppmärksammat, föga undersökt och "hemligt". Hur ska städaren, som ju står lägst i arbetshierarkin, kunna få högre status, större makt, mer respekt och bättre arbetsförhållanden, om denne inte uppmärksammas och förs fram i ljuset?

Jag kommer i denna uppsats titulera mig själv och andra i städyrket som "städare". Att säga "lokalvårdare" eller "hygientekniker" anser jag endast vara ytliga försök att höja prestigen i yrket, bara genom att byta namn på det, vilket är att börja från fel ände.

Syftet med denna uppsats är att som dold observatör sätta mig in i en städares roll och situation, och att observera hur jag som sådan blir bemött av dem jag städar hos. På detta sätt vill jag öka förståelsen för städarens speciella situation.

Städarens yrke utmärker sig från andra yrken, då det handlar om att ta hand om och få bort smuts och avfall efter andra människor. Det handlar också om att befinna sig längst ned i arbetshierarkin. Kan relationen mellan den som genererar smutsen och den som gör rent någonsin bli riktigt jämlik? Denna relation är verklighet och vardag för många städare. Därför är det intressant och nödvändigt att undersöka hur man som städare blir bemött på sin arbetsplats, och även hur städarens rent praktiska villkor och förutsättningar ter sig.

Jag kommer i min resultatredovisning att redogöra för de sju mest utmärkande beteendetyper som jag mött då jag städat. Detta har varit typiska beteenden mot mig som städare, som många gånger känts besynnerliga och därför kräver en analys. Jag har även observerat andra beteenden utöver dessa sju, som jag däremot inte anser behöver analyseras lika noggrant; det har varit mer "självklara" och "vanliga" beteenden. Dessa nämner jag därför bara kort.

Syftet med litteraturgenomgången är att ta del av existerande teorier om våra sociala roller, identitets- och rollbildning, beteenden i fråga om responsivitet och socialitet, icke-verbal kommunikation, tillfredsställelse i sin arbetsroll och teorier om yrkesstatus och yrkeshierarki. Detta är områden som är intressanta och relevanta för mina observationer, samt för analyserna av observationerna. I resultatdiskussionen kommer jag också att jämföra mina egna erfarenheter och observationer med andra städares upplevelser av yrket. Detta ska jag göra genom att citera från litteratur där städare i olika åldrar och från olika tider berättar om sig själva i sitt yrke.

 

Avgränsningar

Jag har således koncentrerat mig på att undersöka beteenden. Genom mitt städarbete blev jag dock även uppmärksam på städarens arbetsförhållanden i stort. Jag menar här de rent praktiska villkoren, såsom tillgång till eller avsaknad av personalutrymmen, städredskapens och städskrubbens skick, fysiskt tunga arbetsuppgifter etc. Trots mitt intresse för dessa viktiga frågor har jag endast ägnat en begränsad del av uppsatsen åt det ämnet, då jag vill lägga tonvikten på beteenden och attityder i den här undersökningen.

*Nu Ågren © JÅ 1995-2008